Det är inte så dumt i alla fall. Det innebar i dag ett besök av gullungarna och deras mor, när de blivit hämtade på dagis. Modern hade med sig kaffebröd, och T var överlycklig. "Fika, fika, fika", sprang han runt i köket och gastade tills hans mamma var tvungen att be honom sluta. Lillasyster kunde inte fort nog få sin bulle, när vi hade satt oss. Hon pratar mer och mer, fast det kanske inte alltid är så lätt att förstå vad hon säger. Hennes bror är mycket kramig och gosig, han vill sitta i knä och han förklarar mig då och då sin kärlek. Treåringar är underbara, det visste ni väl? Det och 11-årsåldern lär vara den mest harmoniska i en människas liv.

Nu ser han fram emot sin födelsedag och alla paket som han ska få. Hans mamma försökte förklara att man kan fylla år utan att få presenter, men det verkade han inte alls tro på. Gör hon det själv, månne?

Det blev en snabb intitt, snart kom pappa och hämtade på sin väg från jobbet. Men en jättetrevlig överraskning, verkligen, har inte sett barnen på en dryg vecka. Synd bara för H att han inte hann hem från jobbet. V frågade faktiskt efter honom, hon börjar bli stor.