Det började inte så bra. Den där bussen gick fem minuter före tabell, jag missade den och fick gå i ösregnet till en annan buss längre bort, som går lite oftare. Fem minuter efter öppning infann jag mig i den kassa i Erikshjälpens Second Hand-butik i Borås, där skulle jag tillbringa några timmar. 

Men jag hade inte behövt oroa mig för min sena ankomst. Tisdagar är normalt våra bästa dagar, men den här dagen var det mycket lugnt, i alla fall de första två timmarna. Kanske för att skolstarten var i dag?

Vi har haft ett par glasljusstakar av Bertil Vallien stående i vårt "finskåp" ett tag. 800 kronor ville vi ha för dem, ett pris som kan avskräcka kanske. Därför blev jag ganska förvånad när en kvinna stegade in, gick fram till mig i kassan och sa att hon var intresserad. Det blev en snabb affär, och Erikshjälpen var snart ett antal hundralappar rikare.

En annan kund hade vagnen full med skjortor. Hon berättade att hon skulle skicka dem till norra Irak, hon kom själv därifrån och ville hjälpa människor där på detta sätt. För 520 kronor får man ganska många plagg, och man skulle önska att hon kunde få skicka dem gratis.

Det blev ett par timmar också i beredningen för mig denna dag. Det är jättespännande att packa upp lådor och se vad de kan innehålla. Ibland gör man riktiga fynd, men det gäller att se upp, saker som jag själv inte tycker är så snygga, kan vara värda en hel del. Av respekt för dem som skänker, får vi inte ta för lite betalt.

Tisdagar är hittills de bästa dagarna, då vi säljer mest och då även kaféet går bäst. I dag stod jag i kassan, och kunderna kom i en lagom ström. I dag slog jag också ett personligt rekord: jag sålde det dyraste plagget hittills. Det var en brudklänning, jättevacker med påsydda pärlor. 1300 kronor ville jag ha för den, härligt! En fantastisk gåva till Erikshjälpen som någon lämnat, och ett skapligt fynd för den blivande bruden. Vi kom fram till att det var en vinn-vinn-situation, för henne som skulle gifta sig att inte behöva betala så mycket för en klänning som hon kanske aldrig mera skulle använda. 

En annan kvinna gjorde ett helt annat fynd, ett par mycket bra gummistövlar med rejäl sula och knappt använda för 55 kronor. Oj, vad andra-hand lönar sig!

På lördag ska Erikshjälpen dela ut det första stipendiet genom Borås-fonden. I dag hade vi ett möte för att gå igenom de ansökningar vi fått och komma fram till hur pengarna skulle fördelas. Det var mycket intressant att delta i diskussionerna som vi fyra i kommittén förde. Så bra det är att man är några som för fram åsikter från olika synvinklar, var och en kan inte tänka på allt!

Efter mötet var Björn som butikschef kallad till lokalradion för att berätta om stipendiet. Han bad mig följa med, och snart var vi i direktsändning i P4 Sjuhärad. Vi berättade om stipendiepengarna som kommer att delas ut två gånger årligen, och som ideella organisationer som arbetar med verksamhet för barn och ungdomar kan söka. Och nu fick vi tillfälle att uppmana till ansökan, vi har inte fått så många ännu, men det hela är ju alldeles nytt för Borås. Den som vill kan förresten lyssna på inslaget, tror jag i alla fall. Gå in på P4 Sjuhärads hemsida och kolla under arkiv och dagens datum.

Annars arbetar vi mycket nu med att byta ut varor i butiken. Det är jättespännande att öppna nya flyttlådor med grejer vi fått in. I förra veckan hittade jag till exempel gula porslinsburkar med lock i två olika storlekar, där det var angivet på utsidan vad de skulle innehålla: frukt, ingefära, socker med mera. Av dem gick ett par åt redan i lördags. Själv handlade jag också i lördags, åkte ner som "vanlig kund" eftersom jag visste att vi fått in en potatispress i metall. Jag har en sådan, men den har blivit så rostig, och jag har letat efter en likadan överallt. Så det var ett fynd! I dag packade vi upp ännu en och lade ut i butiken. Kom och köp!

Efter två månaders förberedande arbete med den nya second handbutiken öppnade vi. Oj, vad vi har jobbat på hem och hushåll (liksom de andra gjort på de andra avdelningarna). Vi har diskat och putsat, prissatt och försökt fylla hyllorna i butiken på det snyggaste sätt. Jag har också engagerat mig i "lek och spel", där jag tvättat dockkläder för att sedan klä dockorna, räknat pusselbitar, kasserat och sparat. Och så roligt vi har haft tillsammans!

När så lördagen den 29 mars kom, var vi alla mycket spända inför premiären. Det var en strålande dag med sol och värme, skulle det komma någon? På Åhaga var det trädgårdsmässa med bland annat vinnaren i Trädgårdskampen, Tony Johansson, och Elfsborgsdagen gick av stapeln på regementet. Plus den där solen som sken som besatt på oss alla!

Visst kom det folk. De stod och köade mer än en timme innan öppning. Efter invigningstal och bandklipp kunde vi släppa in våra nyfikna och köpglada kunder.

Det dröjde inte länge innan köerna till de fyra kassorna var mycket långa, men folk stod tålmodigt kvar. En del handlade mycket, andra lite, och någon gjorde verkliga fynd. Man var också nyfiken på Farbror Erik och upprinnelsen till Erikshjälpen, och jag talade med många om den stora vinsten vi alla gör med att handla andrahandsvaror.

Vi fick mycket gott betyg för butiken, man tyckte den var så fräsch och snygg. I det trevligt inredda kaféet tog man gärna en fika.

Borås Tidning var också där, och jag växlade några ord med min forna kollega. På hennes fråga om varför jag engagerade mig här svarade jag att det helt enkelt är det roligaste jag någonsin gjort. Varför det, undrade hon. Det första som jag tänkte på, var det fantastiska kamratskapet bland oss som jobbar där. Det andra var att det känns trevligt med tanken på att man gör en insats för någonting bra, nämligen att ge liv åt barns drömmar.

Nu ska jag jobba vidare på att få fler att ansluta sig som volontärer. Så det så!

Oj, vad många ytterkrukor vi får till Erikshjälpen! Om man vill vara lustig kan man säga att det är så många så vi kan öppna affär. Vilket ju är precis vad som ska ske den 29 mars. Vi sorterar, diskar och ställer ut en del, men mycket går till vårt lager och ska plockas fram senare.

Vi har en särskild monter som lockar med påsksaker. Dessutom en trädgårdsdito som Karin inspirerade till när hon var hos oss. Julsakerna har vi lagt i lådor och ställt upp högt på en hylla i väntan på att den högtiden kommer. Kaféet börjar ta form, det tycker jag är mest spännande av allt. Vi har fantastiskt roligt, när vi jobbar. Kom med du också som läser det här!

Min e-petition om avgiftsbefrielse ligger för underskrifter, men det går trögt. Du hittar den här:

http://boras.demokratiportalen.se/myProposal?pid=39

Skriv gärna under!

Själv röjde jag i förrådet häromdagen. Där gjorde jag fynd, bland annat en mangel, en ställning för att nysta garn med, några luciaklänningar och en jättegryta som vi inte kan använda på vår induktionshäll. Det ska killarna hämta i nästa vecka, grejerna är för tunga att ta med på bussen.

Efter mina timmar på Erikshjälpen greps jag av en enorm längtan efter barnbarn. Nå, jag har ju tre i närheten, så dit tog jag mig sedan jag ätit lunch. Thor, snart sex år, ska bli kock och hjälper till i köket så mycket han hinner. Nu hade han bakat "cho-kladdkaka" och det hade också blivit chokladbollar. Det blev första altanfika för året, vi mumsade och åt, och i ett obevakat ögonblick stoppade Hannes, ett år, ytterligare en chokladboll i munnen. Mycket lycklig spatserade han omkring med munnen full, men efter det hittade mamman på att ställa bakverken högre upp, dit han inte nådde.

I dag var det dags för kafferep på jobbet. Med två bärkassar, fulla med bullar, banankakor och småkakor tog jag mig till min arbetsplats för att bjuda på tack- och avskedsfika. Konstigt nog var jag lite nervös för att gå dit! Det har jag ju gjort i 25 år, det borde väl inte kännas så? Men jag har inte varit där sedan jag gick för sista gången den 29 december.

Men så roligt det var att träffa alla igen. De flesta dök upp i lunchrummet där jag hade bullat upp.

Nu känns det så bra, detta var nog den sista puckeln jag skulle ta mig över och in i pensionärslivet. För det är där jag hör hemma nu, inte på jobbet.

Och så har min e-petition för Erikshjälpen blivit godkänd. Jag lade in den i kväll, och i anvisningarna stod att det kunde ta upp till 14 dagar innan den blev det. Det tog 18 minuter! Hoppas det är ett tecken på att den kommer att segla igenom alla instanser lätt som en plätt och leda till att hjälporganisationer i Borås slipper avgiften när man lämnar grejer på återvinningen, något som vi måste göra med en del av det som skänks till oss. För det är synd att ta av biståndspengarna till detta, tycker jag. Hoppas många skriver under min e-petition som egentligen gäller för alla hjälporganisationer i Borås. Adressen till underskrift av petitionen är

http://boras.demokratiportalen.se/eforslag/39

Både i går och i dag ägnade jag tid åt Erikshjälpen. Min granne har också anslutit sig, kul. Mina kamrater i Hem- och hushållsgruppen hade jobbat på i förra veckan, och mycket finns på plats i butiken. Det vi får in är verkligen av skiftande slag, från Rörstrandsporslin och kristallvaser till ytterkrukor som krackelerat. Diskmaskinen går och går, det är den där snabba typen som finns i skolor och som tar två minuter att klara en back. Mycket går inte att köra där, det får vi diska för hand eller torka av. Det går åt åtskilliga tygtrasor till det. 

På torsdag kan jag tyvärr inte vara där, synd, därför att Karin från Erikshjälpen kommer för att ge oss tips och idéer om hur vi ska exponera varorna på hyllorna, så att det ser snyggt ut. Mina kamrater ska dock lyssna och lära även åt mig.

Vi har så roligt, när vi jobbar! Vi pratar och skojar, och alla är så positiva. "Kolla, vad tror du om den här? Kasta eller spara?"

Öppningsdagen är något som vi alla ser fram emot, så spännande. Hoppas jag får jobba i kaféet.

Nu har det börjat på riktigt! I dag samlades sex personer för att ta hand om hem och hushåll i second handbutikens beredningsavdelning. Men först fick vi veta vad som gällde i arbetet, det känns riktigt bra att man har en uttalad policy för hur man ska arbeta.

Det hade kommit många kartonger med glas, koppar, krukor, vaser och prydnadsföremål. Allt gick genom våra granskande blickar, och det som inte kunde diskas i maskin, diskade vi för hand eller torkade av. Jag undrar vem som kommer att köpa den lilla sejdeln med tomtar på och med inskriptionen Kiruna? Den var helt felfri.

Själv hade jag tagit med mig några saker jag hittade när jag städade skåp och lådor tidigare i veckan. Det blir spännande att se om någon vill ha den lilla kaffebryggaren, faktiskt aldrig använd. Eller den lilla hushållsvågen som väger upp till 500 gram.

Nu dröjer det en dryg vecka innan jag kan tjänstgöra några timmar igen. Kan inte vänta.