Det kanske kan bli något med min tradition som jag skapat. För andra året i rad har jag haft Thanks giving-middag för barn och barnbarn. Att ha den den fjärde torsdagen i november som är rätt i USA låter sig icke göras emellertid. Den här middagen tar tid och alla jobbar på torsdagar. Dessutom: om A och hennes familj (där stor-T och mellan-T ingår) ska kunna komma, måste det vara helg.

Förra året blev det bara S, D och jag. Lill-T kanske vi kan räkna, han låg ju där i sin mammas mage. Det blev så bra då, en kalkon, sweet potatoe casserole och andra tillbehör. Vi pratade om vad vi var tacksamma för från det år som gått, det är ju själva meningen med middagen.

I år kunde A, A, stor-T och mellan-T också vara med. Lill-T var mycket mera påtaglig detta år. Det blev en jättekalkon igen, sötpotatispudding, brysselkål, gelé, sallad, kokt potatis. Men vi började med E:s present till mig häromfredagen: spröda goda dinkelkex med ädelost och fikonmarmelad, mmm. Mellan-T, som är mycket intresserad av all slags mat, bad att få flera kex med marmelad och "fetaost". Desserten hade jag försvenskat och gjort kalvdans, som var prydd med hallon och turkisk peppar-karameller som jag krossat. Hallonsås var krona på verket.

Så skulle vi prata om vad vi var tacksamma över. Tre saker ville jag att alla skulle nämna. För barnen räckte det med en sak. Lill-T:s föräldrar viskade i hans öra, och han framförde faktiskt följande: majspuré, mamma och pappa. Mellan-T tyckte att spela spel var det han ville tacka mest för. Stor-T hade svårt att bestämma sig, men till slut sa hon: lekpark.

Vi enades om att vi har haft ett fantastiskt år, sett ur många synvinklar. Allt möjligt jättekul har hänt, det är nästan osannolikt att så glada händelser följer slag i slag. Är det den grå vardagen som följer nu?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började inte så bra. Den där bussen gick fem minuter före tabell, jag missade den och fick gå i ösregnet till en annan buss längre bort, som går lite oftare. Fem minuter efter öppning infann jag mig i den kassa i Erikshjälpens Second Hand-butik i...

De tre små barnen behövde passas från lördag till söndag. Deras pappa, som tyckte att mamman måste muntras upp efter jobbiga veckor med betygssättning och provrättande, hade ordnat med en överraskningsfest och bjudit in hennes sju närmaste vänner.All...

Det har jag inte varit på 45 år, men det är jag nu, då jag fått sommarjobb på min gamla arbetsplats. I två veckor finns jag på familjeredaktionen igen, så roligt. Och alla som var glada att se mig igen, det var rörande. Det mesta var som vanligt, men...

Dagen skulle firats med utflykt till park, picknick med pannkakor och Sverigebakelse. Men regnet satte stopp, istället blev det hemlagad pizza och bakelse i hemmet. Vi var åtta som bänkade oss runt bordet för att i mångkulturens namn först njuta av i...

Tisdagar är hittills de bästa dagarna, då vi säljer mest och då även kaféet går bäst. I dag stod jag i kassan, och kunderna kom i en lagom ström. I dag slog jag också ett personligt rekord: jag sålde det dyraste plagget hittills. Det var en brudklänn...