De här senaste dagarna har jag träffat dem alla! I lördags åkte H och jag ner till stor- och mellan-T. Det var första gången för H, som gärna lät sig visas runt i huset och också. Som den hantverkare han är, kunde han komma med goda ombyggnadsråd. De båda T:na skulle gå på kalas hos Klara som fyllde 7 år och även bjudit in mellan-T, till hans stora lycka, kanske med baktanken att han kunde leka med hennes lillebror. Det kändes jättekonstigt att sitta vid lunchbordet utan barn, bara fyra vuxna. Alla fick prata färdigt, och man kunde diskutera vilket ämne som helst (en del ÄR olämpliga att ta upp när små barn hör på).

Nåväl, efter två timmar när mamman, H och jag också besökt gårdsmejeriet i närheten och inhandlat hjortronfärskost, en brie och en ostkaka, då dök de glada små liven upp igen med varsin rejäl godispåse. De var mycket nöjda och glada med kalaset. Nu fick de också ta en ordentlig titt på våra presenter: stor-T fick en pappersdocka och började genast klippa ut kläderna och mellan-T fick ansiktsfärg. Pappa målade honom strax som en clown.

I går tittade jag in hos lill-T. Hans föräldrar kunde meddela att gossen gått 4 steg utan stöd! Mormor och mamma satte sig på golvet och gossen gick mellan oss, sådär en 7-8 steg åt gången! Oj, så lycklig han såg ut. Och stolt när vi applåderade honom. Nu fyller han snart ett år, kanske han går helt utan stöd den dagen.

I morgon får jag stiga upp tidigare. Skall vara hos lill-T redan kl 8 när hans mor har tid hos optikern. Tack och lov finns något som heter kompa ut. Eller in? När A var liten sa hon att jag jobbade under när jag behövde börja tidigare och hon måste vara på dagis tidigare. För över jobbade jag ju när jag stannade längre på eftermiddagen. Klok unge.