V har börjat sova bara en gång på dagen! Så på förmiddagen hade jag tänkt mig någon timme utomhus. Det hade inte T, han gick inte att övertala. Han och syrran lekte jättefint tillsammans, men när klockan var 11.15 grät V för att hon var så trött. Medan hon sov en liten stund bakade T och jag en ostkaka. Sedan ville han också lägga sig, men då tyckte jag att han borde diska. Han är fantastiskt bra på att hälla vatten. Margareteskålen, medelstor, som vi gjorde ostkaka i, fyllde han med vatten. Sedan hällde han över i en nappflaska med en öppning på max 3 cm. Utan att spilla en droppe!

V vaknade innan vi hade hunnit äta lunch, vrålhungrig förstås.

Efter lunchen lyckades jag övertala T att gå med på en utevistelse. Men hu, vad kallt det var. Sanden var fastfrusen och snön var borta, så vi gick till gungorna. Som tur var kom en man med liten lastbil och borr till ett hus intill, han skulle visst lägga om plattorna. Det var jättespännande. Båda barnen intresserade. Men efter en timme frös vi alla tre och gick in. T orkade inte gå plötsligt, jag fick skjuta vagnen och dra trehjulingen en bit bort, sedan springa tillbaka och hämta honom och så vidare.

Vi gick in för mellanmål, det vill säga ostkakan, fast V fick turkisk yoghurt istället. Plötsligt kom hon ut till mig i köket med något i munnen. Hon såg ut precis som hon tänkte "det här är inte ok, eller hur", och det var det inte. Den runda lilla grejen hade hon inte kunnat svälja, men i alla fall.

T har börjat använda ordet du. "Du kan sitta där" sa han till mig, istället för "mamma mu sitta där".

V vet vat katten säger. När man frågar, ler hon stort och säger "aaai".

Så kloka barn.